Sist ut i bloggserien om träningsglädje – Sebastian Nykvist som tävlar i Militärhinderbana & OCR!

Otroligt mycket! Jag fungerar knappt när jag inte tränar, jag blir lättretad, arg, deppig, seg, trött och har svårt att koncentrera mig. Träningen ger mig både lugn och energi. Den är en del av min livsstil som jag inte skulle klara mig utan.

4-6 pass per vecka i dagsläget. Två till tre tunga intervallpass, ett till två långdistanspass samt ett till två styrkepass på gymmet.

Jag har alltid tränat. När jag var liten så fick jag möjligheten att pröva väldigt många idrotter, allt från simning, judo och street-dance till innebandy och fotboll. Idrotterna har avlöst varandra under min uppväxt men hockey var det jag spelade längst. Den höll jag på med tills jag fyllde 18. Därefter började jag med amerikansk fotboll och styrketränade mest på gymmet. 2014 började jag jobba i Försvarsmakten vilket gjorde att jag slutade med lagidrott men fortsatte att träna mycket. Under min grundutbildning kom jag i kontakt med den militära hinderbanan som jag föll pladask för. Dock kunde man inte tävla i det civilt och ingen ville träna det med mig. Jag gillar att träna tillsammans med andra och att tävla, jag är en tävlingsmänniska utav rang! Samma år som jag ryckte in genomförde jag mitt första OCR lopp som blev Toughest i Stockholm. Jag var helt såld på det och ville börja träna hinderbana i grupp men hittade ingen i Stockholm med uppstyrda träningar och en coach. Året efter tipsade min flickvän om ett team hon hade hört talas om som tränade hinderbana tillsammans, Team Obstacle Training. Jag älskade verkligen det teamet, vi var ett skönt gäng med olika mål och bakgrund men alla älskade att träna och umgås. Det var under min tid i det teamet som den militära hinderbanan även blev en civil idrott vilket var grymt för mig som älskade den 500 meter långa banan mer än de 5-20 kilometer långa OCR loppen. Så styrketräningen byttes ut mer och mer mot löpning allt eftersom jag förstod vad mitt mål var och vad som krävdes för att nå det.

Det är att prestera! Jag sätter upp tydliga mål som jag vill nå. Jag känner att jag har svikit mig själv när jag missar dessa mål och den känslan hatar jag. Jag tror att rädslan att misslyckas samt viljan att lyckas och prestera motiverar mig absolut mest.

Våga pröva nya saker! Nya idrotter, lagsporter eller träningsformer. Sätt tydliga mål som du verkligen vill nå och som är viktiga för dig. Det måste verkligen kännas i kroppen att du vill nå ditt mål och du behöver ett tydligt varför. Många missar sitt varför som är det viktiga i målet. Har du inget varför som känns stort nog så kommer du misslyckas eller inte göra det som krävs för att nå målet. Målet kan vara vad som helst, allt ifrån att komma top 5 på SM och kvala in i VM till att bänka din egen kroppsvikt eller klara 10 armhävningar på tå. Ditt mål och ditt varför behöver inte vara stort utan det ska bara kännas viktigt för dig på riktigt, det ska kännas i magen när du tänker på det. När det regnar ute och är kallt så kommer ditt mål och framför allt varför motivera dig att gå ut. Mitt varför under jobbiga övningar i försvarsmakten var att bevisa för mig själva att jag kan.

Jag har som sagt alltid tränat och älskat att ta ut mig ordentligt, det har varit en stor fördel för mig när jag provat nya saker att jag kan ta i ordentligt. Jag har även stor nytta av rörlighet, uthållighet och styrkan som träningen ger mig i vardagen. Min kropp är något jag är otroligt tacksam för och jag kommer aldrig att sluta ta hand om den!