Del 4 i bloggserien om träningsglädje – Henric Wacha. Cyklist och del i team Mustasch 2018

Då var det dags för näste träningsprofil och inspiratör i bloggserien om träningsglädje. Denna gång ingen mindre än cyklisten och team Mustaschmedlemmen – Henric Wacha.

När jag frågar Henric om vilken som är hans primära träningsform så svarar han all form av träning. Har man varit intresserad av sport/idrott hela livet så har man! Men de senaste 10-12 åren har Henric verkligen tränat mer dedikerat. Initialt handlade det mycket om att hålla formen och förbereda sig inför skidsäsongen då han successivt började med alltmer Touring – d.v.s. med hjälp av stighudar ta sig till platser dit liftarna inte går. Då blev det mycket löpning eftersom det är ett enkelt och smidigt sätt att träna. Successivt har Henric liksom tidigare träningsprofil Tove Langseth gått från löpning till cykling. Mer om den resan nedan – håll till godo!

 

Berätta mer om hur passionen för långdistanslöpning väcktes?

Jag älskar löpning på grund av dess enkelhet – Det är snabbt, enkelt, flexibelt, går alltid att få ihop pass samt att man inte behöver så mycket prylar. Jag började träna mer ordentligt för ca. 10-12år sedan inför skidsäsongen och kände en markant skillnad det året från föregående år.

Det som sedan kom att fascinera mig var just känslan när man närmar sig gränsen för att energin börjar ta slut, och hur man kan pusha den gränsen framför sig med träning, förberedelser samt energiintag under själva aktiviteten. Ju mer man börjar grotta ner sig i allt desto mer intressant blir det. Min erfarenhet när det kommer till t.ex. maraton så börjar det verkliga loppet först en bra bit in i tävlingen. För mig vid ca 3 mil – Här någonstans börjar kroppen att uppföra sig lite annorlunda. När kolhydraterna är slut behöver kroppen något annat, vilket då blir fett. Den känslan hittar man i alla idrotter/sporter där aktiviteten håller på i 2tim eller längre. Jag stöter ofta på människor som har en uppfattning att långdistanslöpning sliter och bryter ner samt att skador blir mer frekvent. Alla är vi ju olika och har olika förutsättningar, men givetvis frestar det på om man som otränad går ut och springer ett maraton. Det tar tid att träna upp kroppen för sådana påfrestningar och man måste vara villig att investera lite tid. Men känslan att gå i mål på ett längre lopp är fantastisk och då är det värt alla timmar man lagt ned på vägen dit.

Berätta om skiftet från löpning till cykling?

Efter många år i löparspår och ett antal marathonlopp, varav de två senaste under 3tim, kändes det som att jag behövde en nytändning. Då jag har många passionerade cyklister runtomkring mig – familjemedlemmar, kollegor, grannar m.fl. så föll det sig ganska naturligt att jag växlade över till cykling. Den avgörande faktorn var när jag fyllde 40år 2016 och fick en fin racer av min fru. Detta blev det definitiva skiftet och startskottet då jag kände att jag ville lägga all träningstid på cykling och inte löpning. Skiftet var dock inte helt smärtfritt – efter ha varit ganska duktig på löpning så var det i princip som att börja om. Den perioden var relativt svår att förhålla sig till och en viss frustration infann sig. Det som främst gjorde att jag relativt snabbt kom igång var att jag cyklade så mycket med andra som jag kunde, samt att jag efter första säsongen gjorde ett test på Aktivitus i Frösunda vik. Där fick jag sedan ett 16 veckors program som var skräddarsytt utifrån mig som jag sedan följde under hela vintern 17/18. För mig blev det en vändpunkt i att få hjälp i hur jag skulle träna för att bli starkare samt att lära mig se hur varje pass har en funktion. Allt är ju roligt om man ser eller känner att man gör framsteg och att resultaten kommer oavsett vad man håller på med.

Berätta om Team Mustasch och vad de gör?

En organisation som heter Abloc som består av elitcyklister startade detta initiativ för ca 3 år sedan med några av sina sponsorer. Deras motto var att cykla snabbt och snyggt men framför allt vara goda förebilder och ambassadörer för cykelsporten. Då personer i deras närhet hade drabbats av prostatacancer så beslöt de sig för att uppmärksamma detta och samla in pengar i samband med att de cyklade. Arenan för detta blev Vättern Runt. Med deras förflutna som elitcyklister i Sverige attraherade de även andra elitcyklister som ansåg att detta var något man ville vara en del av och team Mustasch bildades. Varje år får 15 glada/starka cyklister vara med i teamet efter att de ansökt om just detta. Jag fick förmånen att få vara med i år vilket var helt fantastiskt! Teamet fick den snabbaste tiden runt Vättern på imponerande 6:48. Den stora skillnaden som jag upplevde med dessa eldsjälar var att de även lyckats skapa en väldigt fin och genuin atmosfär där man känner sig välkommen även om man inte är på samma nivå rent sportsligt. Så är man intresserad av att börja cykla så är deras camps helt fantastiska och passar alla – oavsett om man är nybörjare eller elit. Organisationen växer och engagemanget kring initiativet växer kontinuerligt. Andra året samlades drygt 200 000kr in – 2018 är målet 300 000kr som oavkortat går till Prostatacancerförbundet. Hatten av till gänget bakom ABLOC. Insamlingen är igång ett bra tag till så var gärna med och bidra med en krona eller två!

Team Mustasch – Starkt gäng med stort engagemang!

Vad betyder träningen för just dig? Vad ger den?

Den betyder såklart väldigt mycket och är något jag vill prioritera – Det har resulterat i att jag lagt av med andra fritidssysselsättningar som tar mycket tid och jag får ofta frågor om jag tycker att det är värt det. Nu tycker jag ju att det är kul och vill prioritera träning, så då ser jag det inte som någon uppoffring alls.

Mitt syfte med träning har varit delad – dels att röra på mig och få alla de positiva effekter som de innebär men också en stund då man får stänga av en del tankar från arbete m.m. Ibland väljer jag lugna distanspass där syftet är att hålla på lite längre. Då kan man tänka och reflektera mycket om man vill, men så fort man ökar intensiteten så fokuserar man bara på att klara nästa intervall. Träning är en fantastisk ventil till vardagsstressen.

Hur mycket tränar du per vecka?

De varierar men en bra vecka 10-12 timmar. Det blir tidigt på lördag/söndag morgnar – lunchpass och ibland kvällspass för att inte ta tid från familj och arbete. Då jag precis som många andra har svårt att få ihop tiden så gäller det också att optimera sin träning och där har Aktivitus varit min stöttning.

Hur motiverar du dig att träna om du har en ”sämre” dag?

Allt handlar om inställning och precis som allt annat så har man bra och dåliga dagar. För min del har motivatorn alltid varit att jag anmält mig till ett lopp som sedan varit sporren att ta sig i kragen och masa sig ut. När man väl kommer in i det så vet man att det oftast bara är de första 5 minuterna som är jobbiga, sen när man blivit varm så flyter det på rätt bra. Ibland kan jag välja tillfällen då det kanske regnar eller snöar faktiskt. Känslan efteråt är alltid så mycket bättre! Viktigt att tänka på när man har dåliga dagar – vilket alla har – är att det är mycket bättre med ett ”sämre pass” än att träningen inte blir av alls. Alla pass ger något.

Har du tips till någon som inte tränar – hur kommer man igång och hittar inspirationen?

Tror det är viktigt att hitta och definiera sin målsättning först med vad man vill nå och få ut av sin träning och alltid tänka långsiktigt. Att ha rimliga mål. Det är väl rätt ofta som man i början av det nya året eller efter semestern sätter igång lite för hårt med träning och kost och upplever det som väldigt ansträngande – för att sedan efter redan ett par veckor lägga av och falla tillbaks i gamla vanor. Försök hitta en träningskompis, grupp eller annat sammanhang. Det är alltid enklare att pallra sig iväg om man bokat en tid med andra. Det handlar väldigt mycket att komma över första tröskeln – kanske 2-3 månader – sedan brukar det rulla på. Andra hindret brukar kunna vara en semester som gör att man kommer ur rutiner eller att man blir sjuk. Många upplever det som väldigt jobbigt att komma tillbaka efter ett uppehåll så här måste man kanske pusha sig lite extra!

 

WOW – vilken otroligt inspirerande läsning och resa du bjuder på Henric. STORT TACK för att du ville vara med och både berätta om team Mustasch och det fina engagemanget samt motivera och inspirera andra med din träningsfilosofi!

Vill ni läsa tidigare bloggar i serien hittar ni dessa här: 

Tove Langseth

Niclas Melin

Ulrika Stenström

SparaSpara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: